Kuriosa träd/barrträd

Gran

Granen vid Gnien, 19/12 2013. Foto: Tom Sävström

Granen vid Gnien, 19/12 2013.
Foto: Tom Sävström

Ramnäs mest kända gran. Särskilt på 1970-talet var där vanligaste samlingsplatsen för fågelintresserade. Från den steniga moränbacken i beteshagen har man fin överblick över Gniens fågelmarker. Granen står mitt i blickfånget när vi färdas på Lisjövägen väster om sjön. Denna magnifika gran är – solitär, riktmärke, samlingsplats, fågelmagnet, regnskydd, boträd, övernattningsträd, fågelskydd, spaningsträd, tvåstammig, tät, stormfast och mycket annat.

Ormgran

ormgran2

Ormgran – trädet som fascinerar. Foto Tom Sävström

Ja, egentligen är det en vanlig gran, men i en abnorm form, på grund av en genetisk defekt. Kanske är det en mutation som givit en förändring av arvsmassan. Den liknar inget annat träd i vår flora. Som du kan se på bilderna här intill ser de hängande grenarna med barr och utan sidoskott ut som långa ormar. Därav namnet ormgran.
Det var min fru, Gunnel, som upptäckte den vid en hundpromenad vi företog på skogarna norr om Åvensfallet och Norra Kilbäcken i Ramnäs, i april 2006. Den står intill en skogsbilväg, i ung barrblandskog. En annan känd ormgran växer invid Fläckebovägen ca 600 m öster Klämstorp.

Tall 

 

Tallkramare

Tallkramare

 

Jesper Gustavsson vid gammeltallen på Lilla Brotorp, 3/4 2010. Foto: Tom Sävström

Jesper Gustavsson vid gammeltallen på Lilla Brotorp, 3/4 2010. Foto: Tom Sävström

 Gamla träd faschinerar. Denna tall växer invid en gammal brukningsväg på mark tillhörande Lilla Brotorp. Tallen är synlig från Rävnäsvägen. Trädet är märkt av markägaren Erik Sundstedt med skylt som används inom privatskogsbruket i USA, liknande Sveriges sätt att märka träd som ”Naturminne”. Stamomkretsen uppmätt till 3,07 meter. Tallens ålder? Gissningsvis 250-300 år.

 Kramgoa tallar

 

En kramgo tall tycker Julia och Måns. Furan står invid vägen till Täkten, strax öster om Surahammar. Omkrets i brösthöjd, ca 2,40 m.  Foto: Tom Sävström.

En kramgo tall tycker Julia och Måns. Furan står invid vägen till Täkten, strax öster om Surahammar. Omkrets i brösthöjd, ca 2,40 m.
Foto: Tom Sävström.

 

Under gammelfuran mellan Skommarpelles och Rävnäs.. Här uppmärksammas den gamla och grova tallen på Lilla Brotorp i samband med Naturskyddsfföreningens och Hembygdsföreningens utflykt 30/4 2006. Foto: Tom Sävström

Under gammelfuran mellan Skommarpelles och Rävnäs..
Här uppmärksammas den gamla och grova tallen på Lilla Brotorp i samband med Naturskyddsfföreningens och Hembygdsföreningens utflykt 30/4 2006.
Foto: Tom Sävström


Grova tallar

 

En av två gamla grova tallar vid Furnäs, 26/12 2013.  Foto: Tom Sävström

En av två gamla grova tallar vid Furnäs, 26/12 2013.
Foto: Tom Sävström

 

Gammeltall med grovticka vid Furnäs, 26/12 2013.  Foto: Tom Sävström

Gammeltall med grovticka vid Furnäs, 26/12 2013.
Foto: Tom Sävström

I augusti 1994 rapporterade Kjell och Kristin Andersson två mäktiga tallar, växande i granskog nordväst om Furnäs i Lisjö. Vid en av dessa växte grovticka. Besökte själv området samma år. Annandag jul 2013, gör jag återbesök och konstaterar att en av furorna dött och blivit torrfura, dock finns grovtickan kvar. Furorna växer på en flack stenig moränrygg i för övrigt tät granskog med inslag av klibbal. Där finns rikligt med död granved och markägaren Svea skog har undantagit ca 3 ha från skogsbruk. Tallarna mäter 287 respektive 300 cm i omkrets. Tom Sävström

Bottallen i Lisjö

Bottallen i Lisjö, 5/4 2010. Foto: Tom Sävström

Bottallen i Lisjö, 5/4 2010. Foto: Tom Sävström

Bottallen i Lisjö, Stamskadan där man "satte bort" det onda till trädet. 5/4  2010. Foto: Tom Sävström

Bottallen i Lisjö, Stamskadan där man ”satte bort” det onda till trädet. 5/4 2010. Foto: Tom Sävström

Denna tall står strax intill vägen vid Holmtorpet i Lisjö. Kallas i bygden även ”Båttallen”. En flerhundraårig tall på mark 65 meter över havet. Intilliggande Norrsjöns yta anges till 61 m ö h och före sjöns sänkning på 1870-talet visar generalstabskartan en nivåhöjd av 209 fot = ca 62,7 m ö h. Alltså omöjligt att tallen användes att förankra båtar vid.

Träd har genom sitt växtsätt eller sin form kommit att spela roll i människans försök att bli kvitt sjukdomar och åkommor. Man kunde offra en slant eller föremål som lades invid roten eller sätta bort det onda i trädet. Exempelvis vid tandvärk kunde man med en spik eller sticka från trädet peta i det onda och sedan sätta föremålet i trädet, så kallad bortsättning. Just benämningen ”tandvärkstall” eller ”värktall” är inte ovanlig här och var i landet.
 Arne Persson

Weymouthtall

 

Weymouthtall vid Svedjorna, Ståltorp, 1/5 2006. Foto: Tom Sävström

Weymouthtall vid Svedjorna, Ståltorp, 1/5 2006. Foto: Tom Sävström

 

Weymouthtallens typiska kottar och långa barr på marken. Svedjorna, Ståltorp, 1/5-2006. Foto: Tom Sävström

Weymouthtallens typiska kottar och långa barr på marken. Svedjorna, Ståltorp, 1/5-2006. Foto: Tom Sävström

 Weymouthtallen är sparsamt odlad i Sverige och på vissa platser naturaliserad. Härstammar från Nordamerika. Bestånd med mycket grova och höga träd finns i Västsura (f d Skogsbruksskolan). Enstaka träd kända även från Naddtorpet och Stormossen i Ramnäs. Förutom fynden i vår kommun, finns endast en rapport i Artportalen från Västmanland, nämligen som parkträd på Åholmen.