Nu har svenska folket utsett en nationalblomma. Det blev liten blåklocka Campanula rotundifolia. Det är Svenska Botaniska Föreningen som har initierat omröstningen och sett till att vi äntligen får en nationalblomma. Liten blåklocka vann den slutliga omröstningen före linnea och styvmorsviol. Den lilla blåklockan är välkänd för många svenskar som förknippar den med skön svensk högsommar.

Vår nationalblomma finns som sig bör över hela landet ända långt upp i fjällen. Den är inte alltid blåblommig, emellanåt träffar man på vitblommiga exemplar. Artnamnet rotundifolia syftar på de runda rosettbladen, en karaktär som skiljer den från dess släkting stor blåklocka. Växtplatsen är ganska torra, blomrika ängar och betesmarker och ofta vägkanter längs mindre vägar. Den är fortfarande ganska vanlig men i takt med att betesmarker och andra öppna gräsmarker med lägre vegetation växer igen riskerar den att försvinna från många ställen. Den konkurreras lätt ut av mer högvuxna gräs och örter. Vägkanter som slåttras är bra miljöer men studier av Vägverket visar att den som flera andra vägkantsarter är känslig för höga salthalter vilket gör att det framför allt är längs mindre vägar som inte är så hårt saltade som den trivs.

I Surahammars kommun är den spridd i hela kommunen men som kartan från Artportalen visar är det främst i Kolbäcksådalen och andra kulturbygder som den har många förekomster. Rapporterna från skogsbygden är färre. Den finns naturligtvis också på många andra ställen i kommunen.

Liten blåklocka brukar man inte observera förrän den blommar. Blomningen börjar i juli och fortsätter långt in på hösten. Så gå ut i sommar och njut av åsynen av vår nya nationalblomma.

Mer om nationalblomman: https://svenskbotanik.se/nationalblomma/

Liten blåklocka är allmänt förekommande i Surahammars kommun. Nu Sveriges nationalblomma. Här i Kohagens naturreservat augusti 2014. Foto: Tom Sävström

Rapporterade fynd av liten blåklocka i Surahammars kommun. Uttag från Artportalen 2021-03-14