Fint bestånd med smalkaveldun i sjöns norra del. Foto: Tom Sävström

Block i Långbjörken ska studeras av Conny och Lennart.

Här berättas om historien, då den väg vi står på byggdes. Det finns inristat i Hjärtkärrsstenen. Gör besök och se själv. Foto: Tom Sävström

Kring brasan på Öina i Långbjörken, 11/2 2018. Foto: Tom Sävström

På snötäckt ca 30-40 cm tjock is vandrade vi runt på Långbjörken i Skinnskattebergs kommun, denna gråmulna februaridag, (11/2 2018). Det var tyst i markerna, så när som på en spillkråkas lockläte i fjärran. Vid sjön fanns några blåmesar, talltita och en ivrigt födosökande större hackspett. Intressanta iakttagelser var ett fint bestånd med smalkaveldun i sjöns norra del, där också fina färska utterspår kunde studeras. Vi noterade också ruggar av vass, säv och pors i strandkanterna. På Öina lyckades vi få fart på en brasa så medhavda korvar kunde grillas och kaffetåren avnjutas. Skogen på Öina är skyddad som nyckelbiotop och består av gammal delvis blockrik blandskog med inslag av asp och skogslind. På asp växer bland annat den sällsynta lunglaven och asptickor.  Vid sjön finns några mäktiga stenblock som vi beundrade, exempelvis ”Hjärtkärrssten” invid vägen i öster, där vägens historia finns ristad i stenen, att den byggdes år 1922 – 1923 som nödhjälpsarbete….. (En sten med samma text finns rest invid Långkoxet i Ramnäs). I ett intilliggande gammalt tallbestånd noterade vi tallticka och på sälg fanns larvgångar av Cossus cossus, större träfjäril, (hette tidigare vanlig träfjäril).

Tom Sävström