Höskallra är ovanlig i Surahammar, men i Muren finns den i stora bestånd. Muren 29/6 2020. Foto: Tom Sävström

Nattviol var torparmors blomma, säkert kunde blommor skänka glädje åt torparfamiljerna, mellan slitet med vardagens sysslor. Muren 29/6 2020. Foto: Tom Sävström.

Två exemplar brudsporre är vår ängs finaste art. Vi vårdar den ömt för att få den kvar i vår äng. Muren 29/6 2020. Foto: Tom Sävström

Slåtterfibblorna tillhör ängens klenoder, flera blommor kan förekomma på samma planta. Muren 29/6 2020. Foto: Tom Sävström

Det är allom bekant att arealen ängsmark minskat drastiskt i hela vårt land, inklusive Surahammar. Då menar vi örtrika och hävdade ängar, på såväl fast som våt mark. Genom årlig slåtter eller bete (ofta efterbete) bevarades dessa ängars mångfald av växter och djur. ”Äng är åkers moder” är ett gammalt talesätt som betyder att ängens hö är nödvändigt för att boskapen skall överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. Ju mer gödsel det fanns, desto större åkermark och bättre skörd kunde bonden få. Slåtterängen är Sveriges arttätaste och artrikaste markslag, tillsammans med naturbetesmarken. En äng kan hysa upp till 50 olika arter av gräs och örter per kvadratmeter. Därtill finns en mängd insekter som är knutna till den rika floran, vilket ger förutsättningar för en mångfald av fåglar och fladdermöss. En förutsättning för att bibehålla ängen är fagning och slåtter som båda bidrar till att minska näringstillförseln till ängen.

Vill du se hur en äng på fast mark ser och kunde se ut när den är (var) som fagrast, åk då till vår slåtteräng i Muren. Där blommar nu slåtterfibbla, nattviol, Jungfru Marie nycklar, brudsporre, höskallra, darrgräs, jungfrulin och många andra ängsväxter. Och fjärilar, humlor och andra för oss livsviktiga insekter besöker ängens örter. Tag med dig fikat!

Nyhet är att del av vår slåtteräng betas i år. Elstängsel omgärdar marken, så för att nå den del vi slåttrar följer du gärdsgården mot skogskanten. Vi kommer ordna med stätta.

Tom Sävström