Ett par tallar nästan omfamnar varandra. Mäktigt! Skogstorp 28/3 2023.

Tallar med tallticka, där träden är nästan lika grova under kronan som vid basen. Skogstorp 28/3 2023.

På mossarna växer martallar, som ofta får spretiga kronor. Här med tallticka. Mantmossen, Seglingsberg, 2/4 2023.

På myrholmen söder Stingsmossen står tallarna tätt. Storblockig mäktig skog. 3/4 2023.

Om du vill se riktigt gamla och resliga tallar rekommenderas ett besök vid Dalbacken i Lisjö. Man fascineras av dessa gamla träd och förundras över att de över huvud taget finns där ute i markerna, med tanke på alla kalhyggen och virkesplantager. Men det finns mäktiga furor även på andra håll i Surahammars kommun. Åsen är ett bra exempel och även centralt i Sura finns pampiga furor, som norr om Köpmangatan. Överståndare, som skogsägare sparat i samband med avverkningar, finner man här och var, låt vara att det arealmässigt handlar om små fragment, utanför naturreservaten, men de fyller ändå en viktig funktion för växter och djur. Och förhoppningen är att dessa träd får stå kvar, som evighetsträd. Att bestämma åldern på träden är inte lätt, det blir gissningar och uppskattningar. Kanske står någon fura där ute i en ålder mellan 200 – 400 år.

Den 28 mars i år, tog jag en tur på stigar, i åkerkanter, på gamla brukningsvägar och genom skogsbackar mellan Brinken och Svedjorna söder om Ståltorp. Det blåste snålt, men i lä så värmde solen. Strax bakom Skogstorp, ner mot Tappfallet, finns en tallskog som gallrades för något år sedan och där markägaren sparade en dunge med ca 50 – 60 tallar, som är i klass med Dalbackentallarna. Jag blev länge kvar och beundrade furorna. Tallticka noterades och träden stod tätt, ett par nästan omfamnade varandra. Och kronorna är på vissa tallar små, men på sitt sätt mäktiga. Höjden på furorna är imponerande. Här finns, eller ska vi nu tvingas säga fanns, även rikligt med skogsorkidén knärot. Tveksamt om den klarar det ökade ljusinsläppet som gallringen medfört. Förhoppningsvis kan svenskt skogsbruk förändras i grunden och bli mera skonsamt för fåglar, växter och djur. Annars kommer dessa små sparade dungar bara stå där som ett fattigdomsbevis och där den omgivande produktionsskogen visar på ett ohållbart brukande. Det har blivit tystare i skogen.

På föreningens utflykt 16 april, då vi ska gå från Baståsen till Aspholmen väster om Glåpen, kommer vi passera mäktiga tallar i kanten på Glåpmossen. Bli med oss då!

Tom Sävström, text och foto