Fager vaxskivling (Hygrocybe aurantiosplendens) i Vinterängshagen, Svedvi socken, Hallstahammars kommun. Känd från mindre än 10 lokaler i Västmanland. 5/10 2019. Foto: Tom Sävström

Praktvaxskivling (Hygrocybe splendidissima) i naturbetesmark i Skogsmuren, Ramnäs socken, Surahammars kommun. Känd från mindre än 10 lokaler i Västmanland. 4/10 2019, Foto: Tom Sävström

Naturbetesmarkerna visar nu på senhösten upp sin finaste sida. Tack vare hävden, främst genom nötkreatursbete, visar dessa marker att de är bland de artrikaste och mest värdefulla naturområdena, inte bara i vår hemkommun, utan sett till hela landet. I dessa marker gynnas kortvuxna och konkurrenssvaga växter, vilket i sin tur ger utrymme för många insekter, fåglar och däggdjur. Men naturbetesmarkerna är tyvärr starkt hotade. Det är en kunskap som inte är så välkänd. För varje naturbetesmark som går förlorad försvinner en viktig del av vår kulturhistoria.
”Naturbetesmarkerna är ett biologiskt kulturarv som i sin biologi – de växter och djur som finns där – illustrerar äldre tiders markanvändning. Det kulturarv som naturbetesmarkerna utgör kan i dignitet gott jämföras med våra medeltidskyrkor. Den flora och fauna som vi kan se idag på naturbetesmarkerna är bokstäver i en bok som berättar om Sverige för tusen år sedan – då när de betande tamdjuren var förutsättningen för att folk skulle kunna bygga ett samhälle i dessa trakter”. Citat från artikel i senaste numret av BioDiverse, av Urban Emanuelsson, Professor vid CBM (Centrum för biologisk mångfald) SLU, Uppsala.
Vi återkommer på hemsidan om naturbetesmarkernas mångfald i Surahammars kommun, med omnejd. I detta inlägg visar vi två av de välhävdade markernas mest sällsynta svamparter, fager vaxskivling och praktvaxskivling. Båda arterna omfattas av särskilt åtgärdsprogram för hotade arter.
Tom Sävström