Några rader om nunnestenskvätta, fältgentiana och storspov

Nunnestenskvätta (Oenanthe pleschanka) vid Lilla Trugsbo, 13/11 2025 mellan 10:30 – 11:30. Foto: Kenneth Tens

Ännu ett år blommade fältgentiana i Muren, 9/8 2025. Foto: Tom Sävström

Ett projekt dras igång i Västerbotten för att rädda storspoven. (Sveriges Natur 3-2025.

”Minne från Gnien”. Första fågeltornet vid Gnien byggdes av fågelintresserade på 1950-talet. Här Lennart Eriksson med spänstigt kliv mot toppen. Foto: Tom Sävström


Programmet nu ute och vi ser fram mot vinterns och vårens aktiviteter i föreningen. Programmet finns också under menyn Aktiviteter på hemsidan. Missa inte mötet den 10 december, då startar vi tidigare än brukligt, nämligen 18:30 med kvällens program. ”Jorden vi ärvde” är temat, med Dennis och Josefin. Spännande.
När detta skrivs (13/11 2025) finns en nunnestenskvätta vid Trugsbo, Ramnäs, som drar fågelskådare dit, se Artportalen. Det första fyndet i Sverige handlar om en adult hane som sågs vid Näs, Fläcksjön, Västmanland 5-7 oktober 1975. Ursprungligen ansågs det ha handlat om en medelhavsstenskvätta av den östliga rasen melanoleuca (Vår Fågelvärld 35:333 & Björklund 1978). Men fågeln ombestämdes senare till nunnestenskvätta, vilket meddelas i Vår Fågelvärld 49:475. (Nunnestenskvättan häckar från den allra sydostligaste delen av Europa genom Centralasien till Kina, närmare bestämt från nordöstra Bulgarien, östra Rumänien och södra Moldavien fläckvist österut till södra Uralbergen, Mongoliet, Transbajkal, centrala och västra Afghanistan, norra Pakistan, nordvästra Himalaya och nordöstra Kina.) Källa:.Wikipedia.

För övrigt konstaterar vi att fältgentianan i Muren hade inget toppår 2025, men arton (18) ex får vi väl ändå glädja oss över. Ett exemplar hittades också i vägkant vid Sandkilen. Den kämpar för sin överlevnad och i Muren finns den kvar tack vare samarbete Naturskyddsföreningen och Ramnäs lantbruk.

Kan vi rädda storspoven i Surahammars kommun
Roade mig en kväll med att göra en tillbakablick i Artportalen avseende häckningsframgång för storspoven i Surahammars kommun. Mellan åren 2015 – 2025. Det gav en något sorglig bild och utveckling för denna de stora öppna gräsmarkernas och de öppna mossarnas vadare. Storspovens spel vid exempelvis Västersjön saknas sedan några år tillbaka. Senaste lyckade häckningen vid Västersjön var troligtvis 2015. Det året häckade också ett par vid Magsjön med framgång. År 2021 hade jag varnande storspov på Hökebomossen, som tydde på häckning där det året. Annars är det främst vid Gnien, som de i särklass flesta rapporterna av storspov förekommer. De senaste 10 åren har det rapporterats som mest 2 hanar som spelat årligen över Gniens strandängar. Ett år tre hanar. Något år endast en hane som spelat. Hur många lyckade häckningar av storspov i vår kommun kan vi konstatera under denna tioårsperiod? Vi söker svaret och återkommer med rapport. I norr startas projekt för att rädda storspoven, se Sveriges Natur 3-2025. I kommande nya rödlista för 2025 ligger storspoven kvar på kategorin starkt hotad (EN).

För ugglorna går det dåligt. Fjälluggla och tornuggla betraktas som utdöda från Sverige. Och nu föreslås pärlugglan (Vätterhunden kallad) att rödlistas, efter kraftig nedgång i populationen. Fågelexperter menar att en av orsakerna är minskad födotillgång (smågnagare) beroende på mildare klimat.

Tom Sävström

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.