Svartnande narrmusseronen gör skäl för sitt svenska namn. Vinterängshagen, Hallstahammar, 26/7 2015. Foto: Tom Sävström

Trådvaxskivling på järnåldersgravfältet, Västsura, 30/7 2015. Foto: Tom Sävström

Svartnande narrmusseron, Västsura ekhage, 30/7 2015. Foto: Tom Sävström

Betesdjuren är en förutsättning för att bevara biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Västsura ekhage, 12/9 2014. Foto: Tom Sävström

Regnet det bara öser ner! Så kan juli månad 2015 karakteriseras ur vädersynpunkt. Oavsett vad vi tycker om riklig nederbörd, finns det de som gillar vätan. Svamparna vill ha regn och värme för att bilda fruktkroppar. Just nu poppar det upp vackra och spännande svampar i markerna, inte minst i betes- och ängsmarker. I Västsura ekhage och på järnåldersgravfältet intill förekommer ett rikt växt- och djurliv, knutet till beteshävden. Här finns två av naturbetesmarkernas indikatorer på att skötseln av markerna är den rätta. Båda arterna indikerar lång hävdkontinuitet och rikedom, såtillvida att där de uppträder finns många andra sällsynta och hotade arter. Den ene är grå, luktar mjöl och svartnar helt med åldern. Den grå är, Svartnande narrmusseronen (Porpoloma metapodium), den röde är trådvaxskivlingen (Hygrocybe intermedia). Den sistnämnda tillhör den betade hagmarkens skönhet. Var har du din närmaste beteshage och blomsteräng, som du kan avnjuta med picknickkorgen?
I Naturskyddsföreningen värnar vi ängen och hagen. Utan betesdjuren växer landskapet igen och mörknar, vår hembygds natur- och kultur tappar en tusenårig identitet och blir så mycket tråkigare. Att växter och djur hotas beror till största delen på ett skogsbruk som skövlar skogen och igenväxningen i jordbrukslandskapet. Vad menar politikerna med budskapet; ”Hela landsbygden ska leva”? Och vilken roll spelar miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” och övriga sex ekosystemrelaterade miljömål, som beslutats av riksdagen 2004/2005?
Tom Sävström