Det blev en skön novemberdag som bjöd på några plusgrader, barmark, mer eller mindre vindstilla och till och med solglimtar. Glåpen, som var tänkt som mål, ändrades till Lisjö och Vågsjön, då vi visste att Glåpen var täckt av tunn ishinna, medan Vågsjön var helt öppen. Första stopp gjordes dock vid Östersjön, där drygt 80 storskrake ”drevfiskade” och svärtan, som setts under en veckas tid, simmade lugnt kvar mitt i sjön. I Artportalen kan man se att det fanns novemberfynd av svärta i samma sjö för exakt 47 år sedan, (1969).
Sörsjön, mest isbelagd, avspanades från vägen vid Alderudden, men var tom på fågel. En kajflock på 250 individer manövrerade här mästerligt i lufthavet över Lisjö Gård. Från Källmora kunde vi blicka ut över Lisjö ängar och räkna in 20 sångsvan och en flock kanadagäss (46 ex) i vilken en grågås slagit följe. Ett kort strandhugg gjordes vid sjön Grytens nordvästra strand, men även här låg tunn, vattenblank is. Det blev också en lättare vandring fram till Fjällberget, vars tallbeklädda platå vi nådde vid 10:30-tiden. Här hade några kvadratmeter mark brunnit, vi noterade några tofsmesar, mindre korsnäbbar och nedanför berget stöttes tre tjäderhönor och en tupp, som alla med brak flydde ungtallskogen. Till sist blev det äntligen fika vid Källmoravikens steniga strand. Endast ett par fiskare i båt sågs här, liksom notblomstrets bladrosetter på den sandiga bottnen. Ett trevligt svampfynd, om än något mögligt, var en blomkålssvamp, som gärna växer vid basen av hundraåriga furor. Vi var alla nöjda med de intryck naturen givit oss under denna ljuvliga senhöstdag.
Tom Sävström
Kommentera